Ansöka om personlig assistans
Vi hjälper dig genom hela ansökan, från att ta fram rätt underlag till beslutet och det som händer sedan. Ansökan görs hos Försäkringskassan eller kommunen. Du behöver inte kunna reglerna själv.
Så hjälper vi dig
Vi går igenom din situation och de underlag som finns, ser vad som saknas och hjälper dig att beskriva behovet rätt från början. Sedan följer vi ärendet hela vägen till beslut. Blir det avslag hjälper vi dig vidare med nästa steg.

Vanliga frågor om ansökan
Var ansöker jag?
Behöver du hjälp mer än 20 timmar i veckan med grundläggande behov ansöker du om assistansersättning hos Försäkringskassan. Annars ansöker du hos kommunen. Är du osäker hjälper vi dig att reda ut det. Läs mer
Vilka intyg behöver jag?
Ett läkarutlåtande är grunden och ett ADL-intyg från arbetsterapeut är ett viktigt komplement. Ibland behövs fler underlag från hälso- och sjukvården. Läs mer
Hur fungerar det när ansökan gäller ett barn?
Barnets behov bedöms på samma sätt som för en vuxen, men ett föräldraavdrag dras utifrån barnets ålder. Avdraget halverades den 1 januari 2025. Läs mer
Vad händer under utredningen?
Handläggaren frågar om dina grundläggande behov, hur lång tid hjälpen tar och hur ofta den behövs. Samtalet handlar om privata saker, så det är bra att vara förberedd. Läs mer
Vad gör jag när beslutet har kommit?
Du väljer vem som ska anordna assistansen och meddelar Försäkringskassan vem som ska ta emot ersättningen. Väljer du oss sköter vi det praktiska tillsammans med dig. Läs mer
Vad gör jag om jag får avslag?
Du kan begära omprövning hos Försäkringskassan inom två månader från att du tog del av beslutet. Därefter kan du överklaga till förvaltningsrätten. Vi hjälper dig genom båda stegen. Läs mer
Vad händer om mina behov ändras?
Har behoven ökat gör du en ny ansökan. Ändringar som flytt eller ändrat hjälpbehov ska meddelas till Försäkringskassan direkt. Läs mer
Vad kostar personlig assistans?
Ingenting för dig. Assistansen betalas med ersättningen från Försäkringskassan eller kommunen. Dina egna utgifter i vardagen betalar du som vanligt. Ersättningen är ett schablonbelopp per timme som regeringen fastställer varje år. Aktuellt belopp finns hos Försäkringskassan.
Fler frågor
Vem kan få assistansersättning från Försäkringskassan?
Du ska tillhöra någon av LSS personkretsar, i genomsnitt behöva hjälp mer än 20 timmar i veckan med grundläggande behov och bo i Sverige. Du måste också ansöka innan du fyller 67 år.
Kan jag ha personlig assistans på sjukhus?
Vanligtvis inte. Finns det särskilda skäl går det under en kortare sjukhusvistelse på högst fyra veckor. Det är Försäkringskassan som prövar om sådana skäl finns.
Vad händer när mitt barn fyller 18 år?
Då sköter barnet kontakten med Försäkringskassan själv och skriver under sina egna handlingar. Om funktionsnedsättningen gör det svårt kan en god man eller förvaltare hjälpa till.
Vad händer med ersättningen när jag fyller 67 år?
Du behåller de timmar du har beviljats. Däremot kan du inte få fler timmar från Försäkringskassan efter det. Behöver du mer stöd kontaktar du din kommun. Har du fyllt 66 år före 2026 gäller den tidigare åldersgränsen 66 år.
Kan någon annan sköta kontakten med Försäkringskassan åt mig?
Ja, genom en fullmakt för ombud. Det ska framgå vem du ger fullmakt till och vad fullmakten gäller.
Kan Försäkringskassan rekommendera en assistansanordnare?
Nej. Försäkringskassan får inte rekommendera en viss anordnare. Valet är ditt.
Fördjupning
Var ansöker jag?
Behöver du i genomsnitt hjälp mer än 20 timmar i veckan med grundläggande behov ansöker du om assistansersättning hos Försäkringskassan. Är behovet mindre vänder du dig till din kommun, som prövar personlig assistans enligt LSS.
Gränsen gäller bara de grundläggande behoven, inte den totala tiden du behöver stöd. Vad som räknas som grundläggande behov beskriver vi på sidan om personlig assistans.
Du behöver inte vara säker på vilken myndighet som ska pröva ansökan. Kommunen är skyldig att anmäla till Försäkringskassan när den som ansökt om personlig assistans kan antas ha rätt till assistansersättning. Vi hjälper dig ändå gärna att reda ut vart ansökan bör gå från början, eftersom det påverkar hur du beskriver behovet.
Förbered ansökan
Underlagen avgör mycket. Ett utförligt och aktuellt intyg gör att handläggaren kan bedöma behovet, medan ett tunt intyg leder till kompletteringar och längre väntan.
Läkarutlåtandet
Läkarutlåtandet är grunden. Försäkringskassan har en särskild blankett för det, Läkarutlåtande för assistansersättning, som läkaren bör använda. Ofta skickar mottagningen utlåtandet direkt till Försäkringskassan när besöket är klart.
Utlåtandet ska beskriva diagnosen, vad funktionsnedsättningen innebär och vilka aktivitetsbegränsningar den ger i vardagen. Det ska också framgå om tillståndet är livslångt, mycket långvarigt eller övergående.
ADL-intyget
Ett ADL-intyg från en arbetsterapeut är ett viktigt komplement. ADL står för aktiviteter i det dagliga livet. Intyget beskriver moment för moment vad du klarar själv och vad du behöver hjälp med. Ett intyg som bygger på att arbetsterapeuten har sett hur det fungerar hemma ger en tydligare bild än ett som enbart bygger på en intervju.
Andra underlag
Beroende på situationen kan andra underlag från hälso- och sjukvården behövas. Ett psykologutlåtande kan behövas när det finns kognitiva svårigheter.
Gäller det hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet ska det framgå vilken åtgärd det är, hur ofta den görs, hur lång tid den tar och vem som utför den. Har legitimerad personal bedömt att en åtgärd kan utföras som egenvård ska det stå i underlaget, eftersom assistansersättning inte lämnas för insatser som hälso- och sjukvården ska utföra.
Tre saker att tänka på
Intygen ska vara aktuella och spegla hur det är i dag. De ska beskriva vardagen i tid, alltså hur ofta hjälpen behövs och hur lång tid varje moment tar, eftersom det är så timmarna räknas. Och det ska gå att se vad som är din egen beskrivning och vad som är den professionella bedömningen.
Du behöver inte ordna allt själv. Vi hjälper dig att samla underlagen innan ansökan skickas in.
Om ansökan gäller ett barn
Barns grundläggande behov bedöms på samma sätt som vuxnas. Barnets ålder hanteras i stället genom ett schabloniserat föräldraavdrag, som dras från barnets behov av hjälp.
Så här stora är avdragen per dygn sedan den 1 januari 2025.
| Barnets ålder | Avdrag grundläggande behov | Avdrag andra personliga behov |
|---|---|---|
| Barnets ålder0 till 1 år | Grundläggande behov6 timmar | Andra personliga behovinget |
| Barnets ålder1 till 6 år | Grundläggande behov1 timme 15 minuter | Andra personliga behov15 minuter |
| Barnets ålder7 till 11 år | Grundläggande behov30 minuter | Andra personliga behov30 minuter |
| Barnets ålder12 till 17 år | Grundläggande behovinget | Andra personliga behov30 minuter |
Inget föräldraavdrag görs för andning, stöd vid medicinskt tillstånd, måltider i form av sondmatning och vissa direkt nödvändiga åtgärder för dessa.
Föräldraavdraget halverades den 1 januari 2025. Har ditt barn ett äldre beslut som fattades när avdraget var större går det att få dagens avdrag tillämpat. Det kräver dock en ny ansökan med en helt ny prövning.
Beloppen står i förordningen om assistansersättning och kan ändras. Aktuella avdrag finns hos Försäkringskassan.
Utredningen
Under utredningen frågar handläggaren om de grundläggande behoven, alltså hur lång tid hjälpen tar, på vilket sätt den ges och hur ofta den behövs. Har du beskrivit det i ansökan utgår samtalet från det du skrivit.
Assistansersättning beviljas för behov som är privata och integritetsnära, så var förberedd på att samtalet handlar om det.
Handläggningstiden varierar. Aktuella tider finns på Försäkringskassans sida om utbetalningsdatum och handläggningstider.
När beslutet har kommit
Först väljer du hur assistansen ska anordnas. Du kan anställa dina assistenter själv eller anlita en anordnare, antingen kommunen eller ett privat företag. Väljer du en anordnare behöver ni ett avtal.
Sedan meddelar du Försäkringskassan vem som ska ta emot ersättningen. Huvudregeln är att den betalas till dig, men du kan begära att den betalas direkt till anordnaren. Då skickas avtalet in tillsammans med begäran.
En privat anordnare måste ha tillstånd från IVO, vara godkänd för F-skatt och vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. Kraven ska vara uppfyllda vid varje utbetalning. Saknar anordnaren tillstånd kan Försäkringskassan inte betala ut ersättningen. Tillståndet måste också omfatta rätt personkrets och ålderskategori.
Därefter redovisas utförd assistans varje månad och ersättningen betalas ut i efterskott.
Om du har fått avslag
Är du inte nöjd med beslutet begär du omprövning hos Försäkringskassan. Begäran ska vara skriftlig och ha kommit in inom två månader från den dag du tog del av beslutet. Ett grundbeslut går inte att överklaga direkt till domstol, utan omprövningen kommer först.
Är du inte nöjd efter omprövningen kan du överklaga till förvaltningsrätten. Gäller beslutet kommunen står tidsgränsen i beslutet.
Vi går igenom beslutet med dig och hjälper till med omprövning och överklagande. Behöver ärendet juridisk hjälp utöver det tar vi in den. Ingen kan lova ett visst beslut, så var försiktig med den som gör det.
När behoven ändras
Har ditt stödbehov ökat gör du en ny ansökan om fler timmar. Behöver du mer assistans under en begränsad period vänder du dig i stället till kommunen.
Ett beslut om assistansersättning gäller tills vidare, men ändringar ska meddelas direkt. Det kan till exempel vara flytt, ändrat hjälpbehov, byte av skola, förskola eller daglig verksamhet, ändrat stöd från kommun eller region och längre utlandsvistelser. Detsamma gäller om något som tidigare utförts som egenvård börjar utföras som sjukvård.
Om assistansen av särskilda skäl kostar mer än schablonbeloppet kan ett högre timbelopp beviljas. Det högre beloppet kan vara högst tolv procent över schablonbeloppet. Kostnaderna redovisas då varje månad.
Senast granskad oktober 2026
Har du redan assistans men funderar på att byta anordnare?
Kontakta oss
Få hjälp att ta första steget
Berätta kort om din situation så kontaktar vi dig.